Efter regn kommer solsken...

söndagen den 14 juni måste vara den regnigaste dagen någonsin.

Den senaste tiden har det varit väldigt mycket som har hänt. En del saker har varit roliga, andra mindre roliga. I flera nätter har jag (Marre) sovit i Hertsjö. Dels för att jag vill vara nära Josef så klart och för att jag trivs så otroligt bra med familjen hans, men även för att jag verkligen flyr ifrån min bostad. Jag orkar inte se allt kaos. När Josef flyttade hem till sin mamma lämnade han kartonger med hans grejer som vi ska ha till vårt gemensamma hem i min lägenhet så nu finns det massa saker hemma hos mig. Mitt kök var väldigt fult så en dag när jag hade lite tid över bestämde jag mig för att riva ner tapeten i köket, dessvärre har jag inte haft någon tid att sätta upp den nya...jo jag hade en dag och då satte jag upp några tapeter men dom våderna fick jag ta ner igen eftersom vi slarvat med underarbetet. Tidsbrist har också gjort att vår planering av andra projekt inte kunnat få den tid vi önskat ge de. Idag brast det för två trötta personer. Genom missförstånd och en del ogenomtänkta kommentarer upplevde vi båda regn inombords och regnet föll som tårar. Gemensamt kom vi dock fram till att vi inte skulle hänga upp oss på detta. Finns det något så förlösande ord som förlåt? Ute regnar det fortfarande, kanske ännu mer än tidigare, men inombords skiner solen igen.

Idag är det förövrigt ett år sedan Josefs pappa Mats fick flytta hem. Vi minns honom som en bra pappa och en trogen tjänare, både i det lilla och det stora.

/ Josef och Marre