8 nov 2012 = Ebbas 2årsdag

(Igår)

Ebba och pappa förbereder med kakbakning inför kalaset.

 

Så här söt kan man vara när man fyller 2år.

 

När man är två år kan man blåsa ut ljusen själv.

Hmm...smart present, eller? Här har vi en liten datornörd :-)

Mysfrukost

(Marres version)
Ibland vill man liksom lyxa till det lite extra i vardagen.
Igår jobbade Josef dygn, alltså tills idag på morgonen. Jag och Ebba bestämde oss för att städa iordning och mysa till det lite extra här hemma till pappa Josef skulle komma hem.
Köket har nog t ex aldrig varit så rent. Vi hade verkligen tänkt igenom allt i detalj, hur vi skulle göra så mysigt som möjligt för kära Josef. Vi hade tex tvättat av kritväggen i köket och skrivit "Godmorgon världens bästa pappa, vi älskar dig". På teburken hade vi satt en ettikett som det stod "vi-älskar dig-pappa-te" osv. På kvällen efter att Ebba somnat dukade jag bordet och gjorde sista sluttouchen.
Idag klev vi upp lite extra tidigt för att koka risgrynsgröt och duka fint med allt gott vi var och köpte igår kväll, efter vi varit till pappa och hälsat på och lämnat lite god nygjord älggryta.

Typiskt nog, var detta en morgon som pappa blev sen...någon på hans jobb som hade lite svårt att komma i tid...
Iaf så kom ju pappan hem till sist. Hmm såg han allt fint vi gjort???
Nej,men  han kommer in och märker att något är lite annorlunda..."har ni satt upp hyllor i blårummet?"
*suck*
För er som inte vet så har vi ett matsalsrum i det rum som vi kallar blå rummet, där satte jag upp hyllor för ungefär ett år sedan!!
Jag bjuder varsågod in till köket och serverar min käre man allt han kan önska sig och försöker få han uppmärksam på hur rent och fint det är i köket och vilka fina meddelanden det placerade på t ex kritväggen. Min man äter sig mätt, hämtar Ebbas fårskinnspläd och lägger sig mätt och belåten på golvet och låter frun plocka undan frukosten.
-Visst är det härligt med vardagslyx!?!

(Josefs version)
Som Marre skrev så jobbade jag alltså dygn med en stökig natt med lite sömn. Inte nog med det så blev jag kvar på jobbet en halvtimme extra då jag var tvungen att invänta den sista gubben på det pågående skiftet. Givetvis skickar jag frun ett meddelande om detta (ville inte ringa ifall Marre och Ebba ännu sov).
Fick avbyte och hastar mig hemåt. Innan jag hunnit hem ringer dock Marre och undrar var jag blivit av. Jag förklarar situationen (igen) och hänvisar till det skrivna meddelandet. Marre nämner då att hennes telefon inte fungerar och att hon således inte sett meddelandet.
När jag parkerar bilen ser jag Marre och Ebba genom köksfönstret och skyndar mig in. I hallen möter först Marre, vackrare än morgonen själv, mig med en välkomstkyss och strax efter trippar lilla prinsessan Ebba med öppna armar och slänger sig i min famn. Så skönt att vara hemma!
Av Ebba får jag en dosa till stereon vi har i det blå rummet. Jag tänker att det inte är något hon ska leka med så jag går stegen in i rummet och ser att Marre flyttat stereon från skänken till några vägghyllor.
På hyllorna hade det tidigare suttit tavlor som nu var flyttade. För en sekund så får jag för mig att hyllorna kanske inte suttit där tidigare vilket jag kanske lite ogenomtänkt slänger ur mig. Det möts förstås med en suck...

När jag går in i köket så får jag sätta mig till ett dukat bord där jag får frukosten serverad. På min stol har Marre lagt Ebbas fårskinnspläd och det värmer så skönt! Fantastiskt att vara hemma!

På kritväggen, som jag dagen innan hjälpt till att rengöra, ser jag ett välkomstmeddelande och listor som vi skall beta av inom de närmsta dagarna. Av de små lapparna vid te- och godisburkarna ser jag inget då Marre hänvisar mig till min plats vid bordet.
Vid frukostbordet tar jag mig an Marres telefon och löser problemet med den.
Sedan ombeds jag ta mig an Ebba som gör allt utom att äta frukost. Jag hämtar henne på toaletten där hon står och leker med vatten i handfatet. Jag tar henne därifrån under stora protester men får henne på andra tankar när jag tar fram Legolådan och börjar bygga med henne. Eftersom jag sovit så dåligt så tar jag ner den varma fårpläden och lägger mig på den medan jag tittar på Ebbas avancerade husbygge och lyssnar på hennes inlevelsefulla lek med Legogubbar och diverse djur. Så fantastiskt skönt att vara hemma!!